klump i magen & ett konstigt humör.

Jag försöker klura ut hur jag ska göra för att ta mig ur denna onda cirkel.
Hur ska jag kunna lita på att personen i mitt liv inte försvinner..

Det är snart 3 år sen ni försvann och jag är lite upp och nervänd.

Jag har även insett den romantiska tanken att spara sig till bröllopet, den gåvan man ger till sin man när man lovat varandra evig kärlek. Det är nog bara för att jag har lite svårt (nu ljög jag - väldigt svårt)för ex och gamla kärlekar just nu.
Det som hänt i det förflutna kan jag inte ändra, men vad gör man när det förflutna kommer ikapp än, och påminner en om sin existens vad man än gör?

Jag vill bara leva vidare i min bubbla, som om ingenting har hänt..