Jag kan bläddra igenom bilder på oss hur länge som helst, för jag vill känna din närhet igen, jag vill vara så lycklig som jag var på kortet, med dig. Jag kan bläddra igenom bilderna hur länge som helst, tills en kommentar dyker upp, från dig. "Jag saknar". Om du bara visste hur mycket jag saknar dig, älskling. Hur ont det gör att se dina ord, skrivna bara några dagar innan olyckan. Hur ont det gör att veta att du inte kommer vara nära längre. Du finns på kyrkogården, ju. Jag försöker påminna mig själv, tvinga fram bilder på dig i kistan, hur ont det gjorde att sitta i kyrkobänken och se din fallskärmsfilm, se dig skrika av glädje och ditt skratt..
Jag längtar efter dig.
No comments:
Post a Comment