Jag saknar dig varje dag.
En inre monolog pågår ofta, och jag försöker komma ihåg din röst och låtsas att du svarar mig.
Idag är det nio (!) år sedan ditt hjärta trasades sönder och mitt likaså.
Jag förstår det fortfarande inte, hur din värld kunde stanna upp men min fortsatte att snurra.
I nio år har jag inte begripit mig på detta, och fler år kommer det att bli tills vi ses igen.
Jag älskar dig, alltid gjort.
No comments:
Post a Comment