Allting händer alltid på en och samma gång, och varje gång detta händer ger jag upp tron på mänskligheten.
Kommer jag någonsin finna frid eller sluta känna mig halv?
Varje litet steg bakåt känns som hundra, och jag får inte någon luft.
Jag vill bara kunna lita på dina ord, då dom är det vackraste jag hört.
Jag kan inte låta dig gå, även om jag kanske borde.
No comments:
Post a Comment