Egentligen har jag tusen saker att skriva om, om och om igen. Men nu är mitt huvud fyllt med psykologiska termer och påståenden och stressteorier, och jag analyserar allting som omringar mig. Tenta imorgon, och jag stressar upp mig själv över någonting jag inte kan kontrollera över. en inre konflikt äger rum, och hjärtat kommer slå alldeles för fort när jag har pappret med några ynka frågor på. Jag längtar till juni, då kursen är avslutad, och mina 30 högskolepoäng verkligen är mina, och jag verkligen förtjänat dem.
(Det är mycket som händer här i mitt liv, men ändå ingenting värt att nämnas. )
I onsdag var det dags att klippa sig, och det blev lugg, efter många om och men. Hon visade en bild på Rihanna, och frågade om jag ville klippa mig likadant, men jag är alldeles för feg för det. Det blev lugg istället. Dock var det en trevlig pratstund, om allt mellan himmel och jord. Eftersom hennes lillasyster som kommer ifrån samma lilla håla som mig, och har åkt till Australien som två av vännerna gjort, så blev det en hel del australiensnack. Jag har tröttnat på australien nu. min ömma punkt just nu. allting känns så krångligt och varför blir jämt svenskar som förändrade när de åker utomlands? allt är tillåtet?! hellno.
fast om jag ska vara ärlig så hade jag nog varit likadan, och gjort likadant.
Jag har kommit till insikt. Jag ska inte ödsla mer tid på känslor som inte tjänar något till att känna ändå. att sakna något man inte har, istället för att uppskatta det man faktiskt har är så tvåtusenåtta. nu är det nytt år, nya tag.
No comments:
Post a Comment