Mina tvâ blonda yrväder har nu begett sig söderut, Australien närmare bestämt, och jag saknar dem redan. Tänk att det kan kännas sâ tomt. Jag är glad för deras skull, att se lite annat, fâ andra perspektiv pâ saker och ting. Egentligen vill jag bara att dom vänder och kommer hem igen, men det vore väl lite väl egoistiskt tänk av mig. Det sticker till i hjärtat varje gâng jag cyklar förbi trappan, där vi brukade sitta och filosofera över värdsliga ting, flashbacks gör ont men fâr mig att le varje gâng.
No comments:
Post a Comment