Igår var det fransk afton som gällde, mor och fars påhitt men det var trevligt.
Det började med en presentation av Genéve, eftersom Genéve ligger nära franska gränsen och liknar Jönköping på alla möjliga sätt var det ganska intressant. Även att jag har bott nära där i ett år innan bidrog lite. Jag hade ansvar att trycka på ENTER när han gav mig ett tecken, så att bildspelet fortsatte, jag kände mig värdefull. Haha.
Sen fortsatte vi kvällen med mat. Mamma var den enda som drack vin bland oss, och hur min mor blir av ett enda glas vin är otroligt. Lite lätt fnissig, berättar saker hon normalt sätt inte skulle berättat, bland annat om sin dotter till nästan främmande människor, men min käre fader och jag hade kul. Vi pratade om minnen. Nicolas (en fransman mamma tycker om, som är i min ålder) har precis börjat gå på svenskalektioner, och säger samma fel som mamma fortfarande gör, efter 19 år i Sverige. Det här med bokstaven H, det är inte lätt när man är fransk.
Min mamma skulle berätta för oss vad min äldsta bror kallades när han var liten.
" Och vet ni vad han kallades?! .... HUGGLAN!!" (på grund av sina stora ögon)
Det här är några år sen hon sa, men det är fortfarande lika kul.
" Eline, ha så kul på ballen nu!"
Jag skulle gå på bal..
Min far berättade även att när vi var nyinflyttade, tyckte mina två äldsta bröder att deras namn var lite för franska för omgivningen.Svåra att uttala och folk skulle ställa frågor och så vidare. Man ska anpassa sig till ett nytt land, och nytt språk. Inte alltid lätt när man är i 8-9 årsåldern. Då kommer de på den briljanta idén att byta namn. Så när de andra barnen frågade vad dom hette kläcker min bror " Han heter Björn, och jag Stig!"
Friday, 28 November 2008
Sunday, 23 November 2008
powerwalk.
Jag blev väckt imorse vid kvart i elva av min käre broder som hade bestämt sig för att vi skulle gå powerwalk. Jag mumlade och vände mig om för att somna om. Då bestämmer sig min bror att hoppa på sin syster, i hopp om att jag ska lämna min varma och mjuka säng för att gå ut i kylan. Till slut fick han sin vilja igenom och vi var ute en och en halv timme. Han var pratglad och skuttade runt medan jag lunkade på så gott jag kunde i mina väldigt opraktiska skor. Och nu blir det mat och plugg resten av dagen. i can't wait..
Friday, 21 November 2008
PEPP.
Det blev träning i tisdags och igår, sjukt peppande träning! Och att man har träningsvärk dagen efter visar bara att man har tränat hårt, och att muskler bildas. Det är det jag försöker inbilla mig själv iallafall..
Wednesday, 19 November 2008
uppgift 7:13
Jag sitter här och kämpar med mina läxor. Jag fick en uppgift i svenskan:
att göra ett skriftligt poträtt av dig själv, både dina yttre- och inre egenskaper. I boken står det exempel på meningar man kan börja med, exempelvis;
att göra ett skriftligt poträtt av dig själv, både dina yttre- och inre egenskaper. I boken står det exempel på meningar man kan börja med, exempelvis;
- Jag är bra på...
- Det mest speciella med mig är...
- Det som gör mig ledsen är...
De yttre egenskaperna är lätt att skriva, men de inre är lite svårare. Jag har fastnat.
I somras tyckte en vän att jag skulle nämna fem goda egenskaper jag har, och jag kunde verkligen inte komma på fem stycken. Det här med bra självförtroende är inte min grej just nu, och har nog aldrig varit.
Friday, 14 November 2008
funny story actually..
Konversationen mormor och jag hade i bilen idag..
Eline: men âh, jag har fâtt en finne pâ kinden som gör jätteont..
Mormor: Jag fâr se.. den lilla?! Den är ju ingenting. Du ska se den jag har pâ rumpan, DEN gör ont!
Eline: men âh, jag har fâtt en finne pâ kinden som gör jätteont..
Mormor: Jag fâr se.. den lilla?! Den är ju ingenting. Du ska se den jag har pâ rumpan, DEN gör ont!
Monday, 10 November 2008
mormor.
Mormor och jag var och ât pâ restaurang, och som vanligt pratade vi om allting mellan himmel och jord. Vi pratade om pojkar som sover över när man bara är vänner, dâ mormor säger:
" Jag hade en kompis till mig som sov över en gâng, i samma säng och allt. Han skyllde pâ att det var för lângt hem till honom och han hade druckit, och ville bestämt sova hos mig. Eftersom han behövde ett piller för att det skulle hända nâgot, och hade för tillfället inget litet piller med sig, kunde jag sova sâ lugnt sâ. Har du tagit ett piller? NEJ dâ sâ! Godnatt! (mormor citerar sig själv) "
" Jag hade en kompis till mig som sov över en gâng, i samma säng och allt. Han skyllde pâ att det var för lângt hem till honom och han hade druckit, och ville bestämt sova hos mig. Eftersom han behövde ett piller för att det skulle hända nâgot, och hade för tillfället inget litet piller med sig, kunde jag sova sâ lugnt sâ. Har du tagit ett piller? NEJ dâ sâ! Godnatt! (mormor citerar sig själv) "
nightmare.
Jag har haft mardrömmar de senastre tre nätterna, och jag vaknar varje gâng panikslagen. Drömmarna kommer lâta töntiga och nördiga och obetydliga, anywayyy..
1. Jag drömde att jag var och kollade i en smyckebutik, flera gânger om var jag där. Sista gângen ringde en kompis till mig (som bor i australien nu), och sa "han är otrogen". Jag gick ut frân butiken och mötte där de tvâ anklagande. Hon var mexikanska, kort och inte sâ attraktiv och hade en tatuering i svanken, detta sâg jag eftersom hon hade magtröja pâ sig. Han är en vän, kort och gott. Och jag vaknade med ett ryck, och var förvirrad och arg . Jag borde inte varit arg, eftersom vi inte är tillsammans i det verkliga livet, men drömmen gjorde verkligen ont.
2. Jag var pâ en Snookspelning, och det var tre pâ scenen. Det tog ett tag tills jag insâg att den tredje är en polare till mig. Ett ögonblick senare visar han mig sina ärr han har pâ sin överläpp och berättar historien bakom dem. Plöstligt försvann han, han dog - bara sâ där.
3. En kollega till mig, bästa kompisen och miss Jay frân Americas Next Top Model är i ett hus. Där fâr kollegan och kompisen fâr sig att tortera en stackare. Och jag stâr bara och tittar pâ, oförmögen att göra nâgonting ât det. Han skriker högre och högre av smärta och de bara skrattar ât honom, alla förutom miss Jay, som är i samma tillstând som jag.
Vad drömmarna har gemensamt är att alla som var med har pâ ett eller annat sätt âkt iväg/ ska âka iväg lângt bort.
Alla känslor och upplevelser man har, kommer ut pâ natten i form av drömmar, sägs det. Men hur ska man tolka dom? En vecka innan jag började som au pair hade jag mardrömmar. Men det var nervositeten, ângesten - om man hade gjort rätt val, om familjen kommer vara snäll och alla andra sâdana frâgor. Drömmarna slutade när jag träffade familjen för första gângen.
1. Jag drömde att jag var och kollade i en smyckebutik, flera gânger om var jag där. Sista gângen ringde en kompis till mig (som bor i australien nu), och sa "han är otrogen". Jag gick ut frân butiken och mötte där de tvâ anklagande. Hon var mexikanska, kort och inte sâ attraktiv och hade en tatuering i svanken, detta sâg jag eftersom hon hade magtröja pâ sig. Han är en vän, kort och gott. Och jag vaknade med ett ryck, och var förvirrad och arg . Jag borde inte varit arg, eftersom vi inte är tillsammans i det verkliga livet, men drömmen gjorde verkligen ont.
2. Jag var pâ en Snookspelning, och det var tre pâ scenen. Det tog ett tag tills jag insâg att den tredje är en polare till mig. Ett ögonblick senare visar han mig sina ärr han har pâ sin överläpp och berättar historien bakom dem. Plöstligt försvann han, han dog - bara sâ där.
3. En kollega till mig, bästa kompisen och miss Jay frân Americas Next Top Model är i ett hus. Där fâr kollegan och kompisen fâr sig att tortera en stackare. Och jag stâr bara och tittar pâ, oförmögen att göra nâgonting ât det. Han skriker högre och högre av smärta och de bara skrattar ât honom, alla förutom miss Jay, som är i samma tillstând som jag.
Vad drömmarna har gemensamt är att alla som var med har pâ ett eller annat sätt âkt iväg/ ska âka iväg lângt bort.
Alla känslor och upplevelser man har, kommer ut pâ natten i form av drömmar, sägs det. Men hur ska man tolka dom? En vecka innan jag började som au pair hade jag mardrömmar. Men det var nervositeten, ângesten - om man hade gjort rätt val, om familjen kommer vara snäll och alla andra sâdana frâgor. Drömmarna slutade när jag träffade familjen för första gângen.
Sunday, 9 November 2008
Pinget.

Bästa söndagen pâ länge. Dagen spenderades hos morbror Claude, och familj. Min morbror har tvâ barn, en pojk och en flicka. Min kusin (pojken) fick en son, vid namn Matis, för tvâ mânader sen, sâ han var huvudattraktionen. Han vägde 4 kg och var 54 centimeter lâng vid födseln. Stor kille men ack sâ söt. Min morbrors flicka ska ocksâ fâ barn, och det är väntat att komma den 17 december. Det blev även god mat och överdosering av choklad. Kan inte bli bättre än sâ.
Matis i famnen på hans farfar.
Sunday, 2 November 2008
it`s only words.
Jag fick träffa mina smâ älsklingar idag, fem minuter men bättre än inget! De var lite chockade att se mig där men puss och söta ord blev det. Mer av dem pâ lördag blir det, längtar redan. Helt sjukt att man kan fästa sig sâ mycket vid de smâ liven, och saknaden var oerhörd första tiden i Sverige utan dem, men de finns alltid med mig, no matter what.
Saturday, 1 November 2008
flyg, sa den fula flugan och..
Bussen till Stockholm och Arlanda gick 01:45, och vi var framme vid tjugo över sex. Musik i öronen, ett obekvämt säte och förkylning âkte jag mot resans mâl. Jag fick sällskap med ett gammalt par som ocksâ skulle till Arlanda. De skulle till Mallaga, för att bo där under vintern. De gör rätt i att fly frân vintern och den svenska värmen. Väl framme vid Centralstationen blev det byte till flygbuss, och Arlanda. Flygningen gick ganska bra, men mina öron tyckte inte om resan, aj.
Väl framme möttes jag av min personliga chaufför - Coco, och vi fortsatte färden. Hem, ljuva hem. Mormor svängde förbi en sväng ocksâ, och vi tände ett ljus pâ hennes fars grav.
Pâ kvällen blev det ungdomsgruppen och det var fint att se vänskapliga ansikten. Fransk mat, och Benoit försökte lära mig att spela trummor. Det gick väl mindre bra men jag jobbar pâ det. Han tyckte även att jag kunde dra med mig nâgra fler svenskor. (theresia, känn dig träffad) Det är som om jag aldrig âkt härifrân.
Väl framme möttes jag av min personliga chaufför - Coco, och vi fortsatte färden. Hem, ljuva hem. Mormor svängde förbi en sväng ocksâ, och vi tände ett ljus pâ hennes fars grav.
Pâ kvällen blev det ungdomsgruppen och det var fint att se vänskapliga ansikten. Fransk mat, och Benoit försökte lära mig att spela trummor. Det gick väl mindre bra men jag jobbar pâ det. Han tyckte även att jag kunde dra med mig nâgra fler svenskor. (theresia, känn dig träffad) Det är som om jag aldrig âkt härifrân.
Subscribe to:
Posts (Atom)